-
- Slöjd och byggnadsvård
Rödfärgen blir allt vanligare på landsbygden och färgglad snickarglädje blir en statusmarkör i städerna under 1800-talet. Läs mer här! Gunnarsnäs, Mellerud. Målning gjord av Karl-Gustaf Pettersson, 18
-
- Slöjd och byggnadsvård
Influenserna från Frankrike och Italien för in nya kulörer i vår närmiljö. Böndernas och allmogens hus är fortfarande rödmålade eller omålade men de mer förmögna satsade på de nya influenserna. Läs om
-
- Slöjd och byggnadsvård
Bebyggelsens kulör skapas av dess material. Sten, trä, halm, gräs, lera och kalk ger sina naturliga kulörer som förändras ju äldre det blir. Läs mer här! På bronsåldersgården i Vitlycke kan man se hur
-
- Slöjd och byggnadsvård
Hur vi upplever färger styrs av många faktorer - omgivningen, ljuset, avståndet och i relation till andra färger. Läs mer här! Upplevelsen av färg styrs bland annat av andra färger i närmiljön och av
-
- Slöjd och byggnadsvård
Hur blev rödfärgen en nationalfärg? Rödmålade byggnader på landsbygden ses ofta som en symbol för Sverige och det svenska. Ekonomibyggnader på Kållandsö. Foto: Sara Roland. Få färger förknippas väl så
-
- VGRegionGothiaForum
Kliniska Studier Sverige lanserar en ny webbplats. Nya kliniskastudier.se är en nationell ingång till forskningsstödet för kliniska studier i Sverige. Webbplatsen riktar sig till forskare, forskningsp
-
- Vårdsamverkan i Västra Götaland
Mallar för minnesanteckningar, protokoll, powerpoint med mera finns i vänsterkolumnen för att kunna användas vid möten och presentationer. Delregionalt finns dokument som rör Närvårdssamverkan Södra Ä
-
- Slöjd och byggnadsvård
Här ger vi en introduktion till de pigment som varit vanligast historiskt för byggnadsmåleri utvändigt. Kulturkulör är ett färgblock med olika nyanser av linoljefärger, baserade på traditionella pigme
-
- Vårdhandboken
Även om det förebyggande arbetet fungerar tillfredsställande går det ibland inte att undvika hotsituationer. Eftersom det då är fråga om en akut situation med hög stressnivå för alla inblandade parter
-
- Vårdhandboken
Enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer om våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) ska en kartläggning göras av arbetet inom de områden där risken för våld och hot är stor. Man säger att det är viktigt