Ungefär 590 resultat inom webb Spara sökning

Sökresultatet

  1. Avdelning 301

    - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

    Vi har också ett nära samarbete med fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och regionsservice (lokalvårdare) samt konsulteter från olika specialiteter inom sjukvården. Personalen som arbetar på vårdavdelningarna har hög kompetens i vårdhygien och arbetar för att förhindra smittspridning.

  2. Barnreumatism – JIA

    Det finns kurator i teamet som arbetar med barn med reumatisk sjukdom. Kuratorn kan ge stöd till både barn och närstående. Kuratorn hjälper också till med ansökningar om barnet har behov av det, till exempel omvårdnadsbidrag och bostadsanpassning.

  3. På sjukhuset

    - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

    För dig som patient är det också möjligt att få träffa sjukhusskolan, lekterapin, fysioterapeut, dietist, kurator, konsultsjuksköterska, syskonstödjare m.fl. vid behov. Tillsammans strävar vi efter att ge en trygg, säker och individanpassad vård.

  4. Att få ett nytt hjärta, Pias berättelse

    - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

    . – Man sätter in alla typer av kompetenser runt en patient: psykolog, kurator, sjukgymnast och så vidare. Även om man inte utnyttjar all hjälp så gör bara vetskapen att det finns hjälp att ens oro dämpas, menar Pia.

  5. Fostervattenprov

    Du kan behöva prata med en kurator, barnmorska eller läkare. Vårdpersonalen hjälper dig med dina funderingar. Det gäller inte bara för dig som är gravid utan även för dig som är blivande medförälder.

  6. Moderkaksprov

    Du kan behöva tala med en kurator, barnmorska eller läkare. Vårdpersonalen hjälper dig med dina funderingar. Det gäller inte bara för dig som är gravid utan även för dig som är blivande medförälder.

  7. Livmoderkroppscancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  8. Fertiliteten och cancerbehandling

    Både du och barnet kan få stöd av till exempel en kurator. Så kan en del cancerbehandlingar minska möjligheten att få barn Det varierar mycket om en cancerbehandling kan minska möjligheten att få barn.

  9. Downs syndrom

    Det går också att prata med någon inom vården eller habiliteringen, till exempel en kurator. Att leva med Downs syndrom Livet kan se väldigt olika ut för personer med Downs syndrom. Det är inte bara funktionsnedsättningen som avgör vad man klarar av.

  10. När barn mår psykiskt dåligt

    På vårdcentralen kan ni träffa exempelvis en kurator eller psykolog. Syskon som är yngre än sex år kan också få hjälp av BVC. På en del orter finns också familjecentraler där ni kan få hjälp. Det kan också finnas stöd enskilt eller i grupp inom sjukvården och kommunen.

  11. Autism

    Ibland kan du även få träffa en arbetsterapeut, logoped, kurator eller sjuksköterska.

  12. Hjärtinfarkt

    Det innebär att du får hjälp av en eller flera personer som är specialister på hjärtinfarkt, till exempel: en läkare en sjuksköterska en dietist en fysioterapeut en arbetsterapeut en kurator och ibland en psykolog. Du blir undersökt vid flera tillfällen för att se så att hjärtat mår bra.

  13. Ultraljudsundersökning vid graviditet

    Då får du prata med exempelvis en kurator. Oftast går det att få samtalsstöd på samma ställe där man gör fosterdiagnostiken. Det gäller både dig som är gravid och dig som är blivande medförälder. Samtalsstöd är gratis. Påverka och delta i din vård Du ska få vara delaktig i din vård.

  14. Närstående till någon med en demenssjukdom

    Där kan du få prata med till exempel en sjuksköterska, en kurator eller psykolog. Patientföreningar och anhörigföreningar Det finns flera olika patientföreningar för personer som är sjuka i demenssjukdomar och deras närstående. Där kan både du och din närstående få stöd.

  15. Intervju: Att vara förälder och ha psykisk ohälsa

    Om du söker vård på en vårdcentral finns kurator som bland annat kan kontakta socialtjänsten. Om du får vård i vuxenpsykiatrin kan du där få hjälp att kontakta socialtjänsten. Familjen kan till exempel behöva hjälp med läxor, städning, handling och matlagning.

  16. För dig som vuxen med diagnos eller närstående

    - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

    Kontakta en kurator eller överförmyndare/överförmyndarnämnd i din kommun så hjälper de dig vidare i processen. Det kan även vara viktigt att få samtalsstöd då det kan vara både fysiskt och emotionellt betungande när livssituationen förändras.

  17. Kuratorernas tankar om bemötande – Ingela Larsson, Utsikten

    - Folkhögskolor

    En av dem är Ingela Larsson, som arbetar som kurator på Utsikten, Dals-Eds Gymnasieskola. Coronaviruset skapar osäkerhet Coronaviruset och pandemin skapar en hel del osäkerhet bland eleverna: – Det gäller inte bara själva oron för att man själv eller någon närstående ska bli smittad.

  18. Droger och graviditet

    På en del ställen jobbar ett team som till exempel kan bestå av en barnmorska, en gynekolog eller förlossningsläkare, en kurator och en psykolog. Beroendemottagning Du kan också få stöd och behandling på en beroendemottagning.

  19. Stroke

    Du kan få träffa till exempel en kurator, sjukgymnast, fysioterapeut, arbetsterapeut eller logoped. De kan ordna med stöd, hjälp och träning. Läs mer om rehabilitering efter stroke. Vad beror stroke på? De flesta som får en stroke är över 65 år, men även yngre kan få det.

  20. Råd och stöd på mejl, chatt och telefon vid psykisk ohälsa och beroende

    Telefon: 020-22 22 33 Stöd till dig som är ung Bris för barn Du som är under 18 år kan ringa, sms:a eller chatta med en kurator på Bris, Barnens rätt i samhället. Du kan även mejla och få ett svar. De som svarar är utbildade kuratorer som är vana vid att prata om känslor, tankar och hur en har det.

  21. Könsdysfori

    Hos de flesta team kan du också bli erbjuden samtal med en kurator. Det finns också olika anhöriggrupper som du kan delta i. Det kan vara svårt att se någon annan må dåligt. Det är viktigt att du tar hand om dig själv för att orka. Du kan få stöd från vården, men även från olika organisationer.

  22. Fibromyalgi

    Du får ofta träffa både fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog. I behandlingen ingår bland annat föreläsningar om hur du kan hantera smärta och stress. Det kan också vara enskilda samtal om din situation.

  23. All personal

    202 67 22 Kontor: 033 - 23 68 00 E-post jennifer.ottoson@vgregion.se Jenny Larsdotter Nilsson Lärare Folkhögskola sem Telefon Kontor: 033 - 23 68 00 E-post jenny.larsdotter@vgregion.se Julia Thiberg Lärare Folkhögskola sem Telefon Kontor: 033 - 23 68 00 E-post julia.thiberg@vgregion.se Lonja Nimbs Kurator

  24. All personal test

    Folkhögskola sem Telefon Kontor: 033 - 23 68 00 E-post jenny.larsdotter@vgregion.se Julalax Noksammueang Lokalvårdare Telefon Kontor: 033 - 23 68 00 E-post julalax.noksammueang@vgregion.se Julia Thiberg Lärare Folkhögskola sem Telefon Kontor: 033 - 23 68 00 E-post julia.thiberg@vgregion.se Lonja Nimbs Kurator

  25. Allmän kurs - gymnasienivå - NPF

    Du kan också träffa vår kurator för att t ex jobba med strategier för god närvaro eller att använda din energi på ett klokt sätt. Kursinnehåll Kursen är på heltid. Vi garanterar att du får lärarledd undervisning minst 20 timmar i veckan.

  26. Neuroendokrina tumörer, NET

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  27. Matstrupscancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  28. Levercancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  29. Sorg hos barn och unga – så ger du stöd

    de här verksamheterna: regionens vägledning för råd och stöd till barn, unga och närstående barnavårdscentralen, bvc för råd till dig med barn upp till 6 år elevhälsan för barn som kan behöva stöd i skolan hos skolsköterskan eller skolkuratorn ungdomsmottagningen för tonåringar som vill prata med kurator

  30. KOL – kroniskt obstruktiv lungsjukdom

    Där brukar det finnas en läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och kurator. De hjälper och stöttar på olika vis. Du kan också få behandling med läkemedel som lindrar om du har besvär.

  31. Multipel skleros – MS

    Där ingår arbetsterapeut, dietist, uroterapeut, fysioterapeut, kurator, logoped, läkare och samordnande sjuksköterska.

  32. OCD – Tvångssyndrom

    Prata med någon vuxen och ta emot hjälp, till exempel av en vän, en släkting eller en kurator på skolan. Berätta om hur det blir för dig när din förälder mår dåligt. Läs mer på UMO.se om att ha en förälder som mår dåligt. För barn finns texten När en vuxen i din familj inte mår bra på 1177.se.

  33. Skivepitelcancer – hudcancer

    Du kan få stöd på flera håll Sjukhusets kurator kan ge stöd och svara på frågor. Du kan få stöd av en så kallad kontaktsjuksköterska om du är allvarligt sjuk. Du kan också kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  34. Prostatacancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  35. Systemisk skleros

    Du kan till exempel prata med en kurator. Prata med din läkare eller kontakta en vårdcentral om du behöver hjälp med samtalsstöd. Reumatikerförbundet ger också information och ordnar träffar och kurser där du kan prata med andra som har systemisk skleros.

  36. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

    Prata med någon vuxen och ta emot hjälp, till exempel av en vän, en släkting eller en kurator på skolan. Berätta om hur det blir för dig när din förälder mår dåligt. Läs mer på UMO.se om att ha en förälder som mår dåligt. För barn finns texten När en vuxen i din familj inte mår bra på 1177.se.

  37. Peniscancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Här hittar du kontaktuppgifter och mer information om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

  38. Lungsäckscancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  39. Njurtransplantation

    Därför kan det vara bra att prata med en kurator. Din läkare skriver en remiss till kuratorn. Det kan till exempel gälla oro för vad som ska hända, eller kring relationer, arbete och ekonomi. Kuratorn kan hjälpa till med kontakter med andra delar av vården och med Försäkringskassan.

  40. Stress

    På vårdcentralen kan du träffa läkare och få prata med en kurator eller psykolog. Du kan också få hjälp av en fysioterapeut.

  41. Äggstockscancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  42. Njurcancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  43. Sexlust och kåthet

    Många sexuella problem kan behandlas medicinskt eller med samtal med en kurator, psykolog eller psykoterapeut. Det finns många bra sexhjälpmedel för dig som har nedsatt känsel.

  44. Synhjälpmedel

    På syncentralen kan du få hjälp på olika sätt På syncentralen finns team med optiker, synpedagog och kurator. Det kan också finnas till exempel arbetsterapeuter, fysioterapeuter, psykologer och IT-tekniker. Vem du får träffa vid ditt första besök beror på vad du har för besvär.

  45. Gallvägscancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  46. Urinblåsecancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  47. För dig som förälder eller närstående till ett barn

    - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

    Tag hjälp av en kurator (eller någon annan) som stöd i processen, det kan vara bra att någon utifrån kan beskriva er situation och vad ni behöver hjälp med. (Tänk på att er familj lever i er vardag och att allt merarbete inte alltid är så tydligt för er själva.)

  48. Lungcancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  49. Palliativ vård – att förlänga livet och lindra symtom

    Förutom personal i vård och omsorg kan det till exempel finnas en kurator eller en andlig ledare i teamet. Det beror på vad du behöver. Team vid specialiserad palliativ vård Vid specialiserad palliativ vård kan du behöva hjälp av personer som är särskilt utbildade på att lindra olika symtom.

  50. OCD – Tvångssyndrom hos barn och tonåringar

    Behandling Behandlingen börjar ofta med att barnet och du träffar exempelvis en psykolog, läkare, kurator eller sjuksköterska. Ni beskriver barnets besvär för behandlaren. Ni träffar behandlaren både tillsammans och enskilt.

  51. Närhälsan Kärra vårdcentral

    - Närhälsan

    Med vänliga hälsningar, Kärra vårdcentral Visa fler uppgifter Dölj fler uppgifter Kontakta oss E-tjänster Logga in till e-tjänster via 1177 Telefonnummer 031 - 747 84 50 Boka en tid att bli uppringd Telefontider måndag - fredag 7:30 - 17:30 Psykolog Carla 031-747 84 69 Kurator Sandra 031-747 84 70 Äldremottagning

  52. Levertransplantation

    Därför kan det vara bra att tala med en kurator, som du kan få kontakt med via din mottagning. Det kan till exempel gälla oro för vad som ska hända, eller kring relationer, arbete och ekonomi. Kuratorn kan hjälpa till med kontakter med andra delar av vården och med Försäkringskassan.

  53. Att vara närstående till någon som har en psykossjukdom

    Prata med någon vuxen och ta emot hjälp, till exempel av en vän, en släkting eller en kurator på skolan. Berätta om hur det blir för dig när din förälder mår dåligt. Läs mer på UMO.se om att ha en förälder som mår dåligt. För barn finns texten När en vuxen i din familj inte mår bra på 1177.se.

  54. Bröstcancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  55. Närhälsan Backa vårdcentral

    - Närhälsan

    Visa fler uppgifter Dölj fler uppgifter Kontakta oss E-tjänster Logga in till e-tjänster via 1177 Telefonnummer 031 - 742 73 00 Boka en tid att bli uppringd Telefontider måndag - fredag 7:45 - 17:00 Psykolog/kurator Telefon: 076-136 08 87 Telefontid: torsdagar 9:00-10:00 Äldremottagning Mottagning för

  56. Kranskärlsoperation – bypassoperation

    Vanligtvis går detta över av sig själv, men ibland behöver du få samtalsstöd av psykolog eller kurator. Stödet kan fortsätta efter att du har skrivits ut från sjukhuset. Hur länge måste jag stanna på sjukhuset? Vanligtvis stannar du kvar på hjärtkirurgkliniken sex till tio dagar.

  57. Närhälsan Vara vårdcentral

    - Närhälsan

    Telefon: 0512 - 78 60 60 Telefontid: Måndag - fredag 09:00 - 10:00 Psykisk hälsa Kurator 0512 - 78 60 95 0512 - 78 60 96 0512 - 78 61 24 Psykolog 0512 - 78 60 99 Rehabkoordinator 0512 - 78 60 21 Visa fler uppgifter Dölj fler uppgifter Vårdcentralchef Sandra Warmark sandra.warmark@vgregion.se 0512 – 78

  58. Förlossningsrädsla

    I så fall kan du behöva träffa en psykolog eller kurator. Där kan du få behandling för till exempel depression eller andra psykiska besvär, eller bearbeta svåra minnen eller händelser från tidigare i livet. Du kan också få stöttning och hjälp i mer praktiska frågor.

  59. Tunntarmscancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  60. Bipolär sjukdom

    Prata med någon vuxen och ta emot hjälp, till exempel av en vän, en släkting eller en kurator på skolan. Berätta om hur det blir för dig när din förälder mår dåligt. Läs mer på UMO.se om att ha en förälder som mår dåligt. För barn finns texten När en vuxen i din familj inte mår bra på 1177.se.

  61. Så utvecklas barn av att leka

    Där finns bland annat skolsköterska, läkare och kurator. Läs mer om elevhälsan. Genom att vara mycket tillsammans med barnet så kan du förstå vad som känns svårt.

  62. Ulcerös kolit

    Ett team kan till exempel bestå av en mag-tarmspecialist, en kirurg, en specialistsjuksköterska, en stomiterapeut, en dietist och en kurator. Du har mest kontakt med specialistsjuksköterskan i teamet.

  63. Expertteam - En multiprofessionell samverkan

    - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

    Vårt teamarbete mellan olika specialiteter (endokrinologi, klinisk genetik, gynekologi, urologi, kirurgi, kurator med flera) utgör en livslång trygghet för patienter med DSD. Läs mer om Expertteamet för Differences in Sex Development (DSD). Minimera

  64. Fetmaoperationer

    Vissa kliniker för fetmaoperationer har kurator eller kan erbjuda annat samtalsstöd. Men de flesta erbjuder inte detta. Kontakta en vårdcentral, företagshälsovården eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du har varit nedstämd under minst två veckor och har andra symtom på depression.

  65. Huvud-halscancer – cancer i munnen eller svalget

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  66. Magcancer – magsäckscancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  67. Behandling vid diabetes typ 1

    En kurator som svarar på frågor om ekonomiskt och socialt stöd. En lekterapeut som hjälper barn att bearbeta saker som kan kännas svåra med sjukdomen, till exempel rädsla för sprutor och stickor. En fotterapeut. En fysioterapeut.

  68. Melanom – hudcancer

    Även sjukhusets kurator kan ge stöd och svara på frågor. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

  69. När barn föds för tidigt

    Stöd av kurator eller psykolog på sjukhuset Förutom läkare, sjuksköterskor och barnsjuksköterskor finns det annan personal som du kan få stöd av. Kuratorn på avdelningen kan vara en samtalspartner och kan ge information om vilket annat stöd du kan få.

  70. Parkinsons sjukdom

    Du kan också behöva hjälp av arbetsterapeut, logoped, kurator, dietist och psykolog. På många håll i landet finns det mottagningar och team som är specialiserade på Parkinsons sjukdom. Det finns även patientföreningar där du kan få tips, stöd och råd.

  71. Behandling med cytostatika vid cancer

    Du kan också prata med sjukhusets kurator. På alla barnkliniker finns konsultsjuksköterskor, kuratorer och psykologer. Läs mer i texten Barn och cancer. Du kan också kontakta med en patientförening. Läs mer om hjälp med tankar och känslor vid cancer.

  72. Diagnoser en logoped arbetar med

    - Skaraborgs sjukhus Avdelningar och mottagningar

    Behandlingssamarbete sker bland annat med öron-, näs- och halsläkare, dietist och kurator för att ge stöd i återgången till ett så normalt liv som möjligt. Samarbete finns också med de patientföreningar som finns för denna grupp. Redigerat utifrån Svenska logopedförbundets information.

  73. Crohns sjukdom

    Ett team kan bestå av till exempel en mag-tarmspecialist, en kirurg, en specialistsjuksköterska, en stomiterapeut, en dietist och en kurator. Du har mest kontakt med specialistsjuksköterskan i teamet.

  74. Stomi

    Du kan också prata med en stomiterapeut eller en kurator. Stomins placering anpassas efter din kropp Du kommer att få en markering på din mage innan operationen. Markeringen visar var stomin kommer att placeras.

  75. Livmoderhalscancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  76. Stiftelser för patient eller funktionsnedsatt

    - Västra Götalandsregionen

    Du kan eventuellt få hjälp av en kurator om du har en sådan kontakt. Minimera Jag har skyddad identitet, kan jag ansöka och hur går jag till väga? Du ansöker precis som vanligt men viktigt att du utelämnar ditt namn och adress. Det räcker med personnummer samt bankkontouppgifter.

  77. Information till patient och närstående

    - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

    Även kurator, dietist och fysioterapeut finns knutna till mottagningen. Varje patient har en patientansvarig sjuksköterska (PAS). Den patientansvariga sjuksköterskan är väl insatt i din behandling, dina undersökningar, prover och provsvar men är inte med vid varje dialysbehandling.

  78. Bedömning och behandling

    - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

    Det kan ske i grupp och ibland individuellt, oftast hos en kurator. Samarbete med andra viktiga vuxna: Ibland kan BUP tillsammans med dig och din familj träffa andra viktiga personer från skola och socialtjänst. Vid sådana möten kan vi skapa en samordnad individuell plan för dig, förkortat SIP.

  79. Bukspottkörtelcancer

    Du kan även prata med sjukhusets kurator. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Palema är en patientförening för personer med cancer i bukspottkörteln, levern eller matstrupen.

  80. Skilsmässa eller separation när du har barn

    Det kan vara vänner eller personer som jobbar med stöd och hjälp, till exempel en kurator på en vårdcentral. En del kommuner har stöd inom socialtjänsten. Kontaktuppgifter finns på din kommuns webbplats. Det finns också stöd hos föreningar, på internet, på chatt och på telefon.

  81. Ont i ryggen

    Behandlingen pågår i ett par månader och du får ofta träffa både fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog under den tiden. Bland annat ingår föreläsningar om hur du kan hantera smärta och stress. Du får också enskilda samtal om din situation.

  82. Tjocktarmscancer och ändtarmscancer

    Du kan också får hjälp av sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till. Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening.

  83. Samlad information

    - Vårdgivarwebben

    barnavårdscentral (BVC) • Besök för rådgivning om preventivmedels- och abortfrågor • Besök enligt smittskyddslagen • Besök för häktade/anhållna och intagna på kriminalvårdsanstalt • Besök för den som genomgår grundläggande militär utbildning och kompletterande militär utbildning inom Försvarsmakten • Besök hos kurator

  84. När barnet har svårt att äta

    - Mun-h-center

    Man kan prata med vänner, någon i liknande situation eller en professionell samtalskontakt som kurator eller psykolog.

  85. Barnets utveckling 6-7 år

    Där finns bland annat skolsköterska, läkare och kurator. Läs mer om elevhälsan. Kontakta en vårdcentral. Kontakta kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Hitta information på din kommuns webbplats.

  86. Graviditet och föräldraskap

    - Bipolärinfo

    Följande tema brukar vara aktuella: Hälsofokus, sömn och egenvård (sjukgymnast närvarar) Barnperspektiv (kurator närvarar) Socialtjänsten informerar om sin verksamhet Information om Gyllingens verksamhet (barn till förälder med psykisk ohälsa) Relationer, skuld och skam (psykolog närvarar) Information

  87. Barnets utveckling 10-12 år

    Där finns bland annat skolsköterska, läkare och kurator. Läs mer om elevhälsan. Kontakta en vårdcentral. Kontakta kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Hitta information på din kommuns webbplats. Du kan också kontakta dessa anonymt: BRIS för vuxna.

  88. Barnets utveckling 8-9 år

    Där finns bland annat skolsköterska, läkare och kurator. Läs mer om elevhälsan. Kontakta en vårdcentral. Kontakta kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Hitta information på din kommuns webbplats. Du kan också kontakta dessa anonymt: BRIS för vuxna.

  89. Kvinnlig könsstympning

    - Vårdgivarwebben

    Där arbetar läkare, barnmorska, undersköterska, sexolog och kurator. KKS-teamet tar emot patienter som har besvär orsakade av kvinnlig omskärelse/kvinnlig könsstympning. Det kan handla om fysiska besvär som svårigheter att kissa, smärta vid menstruation eller olika psykiska eller sexuella besvär.

  90. Tonåringar 13-18 år

    Där finns bland annat skolsköterska, läkare och kurator. Läs mer om elevhälsan här. Kontakta en ungdomsmottagning. Kontakta en vårdcentral. Kontakta kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Hitta information på din kommuns webbplats.